Tre av fyra företagsledare i Norden anser att social och miljömässig hållbarhet ska prioriteras lägre än de finansiella resultaten.
Det visar en studie från International Data Corporation (IDC). Men för att nå långsiktig tillväxt, konkurrenskraft och för att attrahera nya talanger till bolaget är det ett krav att ha en väl uttänkt och effektiv hållbarhetsstrategi som genomsyrar hela företaget.
Undersökning visar att finansiella mål prioriteras klart högre på bekostnad av investeringar i miljö- och klimatfrågor, socialt ansvar och ägarstyrning (ESG). ”Först löser vi det ekonomiska, sen kanske vi börja titta på hållbarhetsfrågorna” kan man tänka sig att det låter i vissa styrelserum.
Resonemanget bygger på ett missförstånd.
Hållbarhet och rekrytering
Företagsledare och chefer bör intressera sig för hållbarhet av moraliska skäl, såklart, men lika mycket av affärsmässiga skäl. Unga som söker jobb har idag höga krav på ett väl genomtänkt hållbarhetsarbete. Annars letar man ett annat jobb. Det är idag fakta och något som visas av flera rapporter (här är en färsk från Deloitte). För att attrahera nya, unga talanger är hållbarhet en grundförutsättning.
Hållbarhet och affärer
Höga krav på hållbarhetsarbetet ställs också av kunder och partners. Offentliga upphandlingar eller kommersiella RFP:s vinner du bara om du har hållbarheten på plats. IDC-studien visar att miljö- och klimatfrågor, socialt ansvar och ägarstyrning (ESG) är topp-tre av bedömningsgrunderna när det upphandlande företaget eller myndigheten väljer leverantör. Att som företag ”välja bort” hållbarhet är att välja bort nya affärskontrakt.
Så varför finns det ett motstånd mot att ta en aktiv roll inom hållbarhet?
Svårigheter att mäta hållbarhetsinsatser anges som en viktig anledning till att inte lägga resurser och tid på det. Vare sig det gäller affärsbeslut eller hållbarhet måste insatsen kunna följas upp, mätas.
”Det som inte mäts finns inte”
Visst, det kan vara svårt att se exakt hur en viss ”nivå” av hållbarhet lockar en viss andel nya talanger eller nya kunder som annars inte skulle ha lockats.
Mät- och utvärderingskulturen inom bolag och organisationer kan man ha olika åsikter om. Ibland slår det fel, men ofta är det ett rimligt förhållningssätt för att motivera beslut, och för att i efterhand se om beslutet givit det utfall som var tänkt.
Men det finns en brist på data-input. Man saknar information, och den informationen man har är inte tillförlitlig. Det visar återigen IDC-studien.
Lösningen på dilemmat?
Ekosystemen av företag, partners och kunder behöver i dagens integrerade och uppkopplade värld kunna ”prata” bättre med varandra. Det handlar om smarta system för varulogistik, beräkningsprogram för miljöpåverkan i hela leverantörskedjan, AI-system som optimerar hållbart affärsresande och väldigt mycket mer. Trots det så används idag separata program, system och applikationer. Resultatet blir ett ineffektivt lapptäcke av data som är för bristfällig för att fatta goda beslut i realtid och på längre sikt.
Tillbaka till studien som visar att tre av fyra företagsledare i Norden har inställningen ”Först löser vi det ekonomiska, sen kanske vi börjar titta på hållbarhetsfrågorna”. Till den chef eller företagsledare som känner sig träffad säger jag såhär: Nej, hållbarhetsstrategin stödjer det finansiella. Det är just genom att ligga i framkant inom hållbarhet som ni blir konkurrenskraftiga, säkrar nya affärer och lockar kompetent arbetskraft.
av Emilie Solomon, SAP Concur Sverige
Tidigare publicerat av Aktuell Hållarhet: https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/pengar-framfor-hallbarhet-ett-dyrt-missforstand/
